Smarta elnät, dumma hem?

Hemmens roll i ett automatiserat elnät - ett normkritiskt perspektiv

Om projektet

Forskare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, undersöker den snabbt växande trenden med smart teknik och automatisering i hemmen, med fokus på elanvändning och ett normkritiskt perspektiv. Det treåriga forskningsprojektet syftar till att undersöka hur teknologin påverkar fördelningen av vardagssysslor och beslut i svenska hem, och skapa designprototyper som utmanar traditionella synsätt på energi och automatisering.

Projektet genomförs av KTH Avdelning för Strategiska Hållbarhetsstudier, med deltagande från Ellevio, Ngenic, Add Gender och Innovation Leadership Group. Målet är att bidra med ny kunskap om hur smart teknik kan anpassas för att möta energiutmaningar och bidra till en hållbar energiomställning. Projektet finansieras av Energimyndigheten och pågår fram till sommaren 2026 inom ramen för programmet Framtidens elsystem.

På gång i projektet

I KTH projektet ”Hemmens roll i ett automatiserat elnät - ett normkritiskt perspektiv” börjar nu projektgruppen genomförandet av sina första fältstudier och hoppas få svar på hur smart (eller dumt?) vi använder digital teknik i våra hem. Vi har fått en pratstund med Cecilia Katzeff som leder arbetet med fältstudierna.

På bilden:  Jukka Viitasara, Cecilia Katzeff och Frida Block

Smarta elnät, dumma hem?

- Varför är fältstudier en viktig metod i det här projektet? 
Fältstudier är viktiga för att kunna göra observationer i människors verkliga miljö. Vårt projekt handlar ju om hemmens roll i ett automatiserat elnät och för att förstå detta på djupet behöver vi studera hemmen inifrån och tala med de som bor där. Ett hem är inte enbart en bostad, utan något mer som utgörs av både en fysisk och en social miljö - byggnad, inredning, teknik, människor och djur. 

- Vad hoppas ni på att lära er? 
Vi hoppas på att kunna lära oss hur de enskilda hemmen förhåller sig till det vi kallar för smart teknik i allmänhet och vilken roll den smarta tekniken för elanvändning kan påverka människors vardag. Genom att studera flera olika hem hoppas vi också att få syn på olikheter mellan hemmen och vilka faktorer som kan bidra till olikheterna. Fältstudiernas syfte är egentligen dubbelt eftersom det vi hittar också ska leda till designidéer som ska utgöra diskussionunderlag i projektets nästa fas.

- Hur många fältstudier ska ni genomföra? 
Vi siktar på att studera ungefär 10 hem. Det första hemmet vi studerade ingår inte i dessa, eftersom det var en pilotstudie som vi genomförde för att testa vår metodik och våra frågor. Vi reviderar nu metoden för att den ska förbättras.

- Om man är intresserad av att veta mer om metoden - vem kontaktar man? 
Det går bra att mejla mig (ckatzeff@kth.se) eller projektledaren Loove Broms (loove@kth.se).

Digital Futures är ett tvärvetenskapligt forskningscenter som utforskar och utvecklar digital teknik av stor samhällelig betydelse. Det inrättades gemensamt 2020 av Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet och RISE Research Institutes of Sweden, baserat på betydande långsiktigt stöd till ett strategiskt forskningsområde från den svenska regeringen. HiSS: Humanizing the Sustainable Smart City tar plats på Tekniska Muséet den 3-4 juni 2024.

Under ett tvådagarsprogram undersöks den övergripande frågan: Hur modellar och utnyttjar vi effektivt mänskliga och sociala beslut på individuell, samhällelig och institutionell nivå för att stödja utvecklingen och designen av smarta städer? Läs mer om projektet och de olika programmen här: https://www.hiss-digitalfutures.se/workshop-series/2024-hiss-workshop/24ws-program

Inbjudan till HiSS Workshop 2024-06-03

Huvudmålet är att fördjupa förståelsen av interaktioner mellan cyberfysiska system och människor i sammanhanget av smarta städer och utvecklandet av beräkningsmodeller med predikiv kraft av dessa interaktioner, med ambitionen att förbättra människors välbefinnande i smarta städer på ett hållbart sätt.

Den 3 juni mellan 13:30 - 16:30 leder Cecilia Katzeff, Kungliga Tekniska Högskolan, en workshop om kritiska perspektiv på smart teknik, energi och smarta elnät. I denna workshopen samlas experter från olika discipliner för att möta dessa utmaningar. Sessionen ingår i en avslutande workshop för ett projekt inom Digital Futures där fokus ligger på samma ämne som projektet "Hemmens roll i ett automatiserat elnät - Normkritiska perspektiv" där ILG deltar.

Antalet deltagare är begränsat, så anmäl dig idag för att säkra en plats! Anmälan är kostnadsfri och bindande, där luncher, mottagningsmiddag och besök på muséet inkluderas.

Anmälan sker via länk:  https://www.hiss-digitalfutures.se/workshop-series/2024-hiss-workshop/24ws-registration

Rundabordssamtal 2024-04-02

För vem utformas styrningen av våra smarta hem? 

Under april månad bjuder projektgruppen in till rundabordssamtal om framtidens smarta hem i relation till elnät och inkludering. Under samtalen kommer vi att lyfta och diskutera intressanta perspektiv för bättre utveckling och användning av produkter eller tjänster inom smarta hem och elnät. Målgrupper för rundabordssamtalet är producenter, entreprenörer, beslutsfattare, användare och lagstiftare med relevans för utveckling av den smarta tekniken, hemmen och elnätet. 

Agenda:

  • Inledning: Samtalsprinciper, agenda och mer om projektet.

  • Incheckning: du får bekanta dig med ämnet och de andra i rummet.

  • Utforska: Vi presenterar olika ämnen inom temat där du får utforska och komma med ditt perspektiv.

  • Utmana och omforma: Vi öppnar upp för samtal och diskussion om hur framtidens smarta hem och elnät kan formas på ett mer inkluderande sätt. 

  • Sammanfattning och utcheckning

När? 9 april klockan 9-10
17 april klockan 12-13
25 april klockan 14-15 eller klockan 17-18

Var? Digitalt via Zoom

För mer information och anmälan: https://rundabordssamtalkthhemmetsroll.confetti.events/

Kontaktperson Rundabordssamtal: Pernilla Alexandersson, vd Add Gender, mejl: pernilla.alexandersson@addgender.se 

Kontaktperson Smarta Hem: Loove Broms, projektledare och designforskare på KTH, mejl: loove@kth.se

Pressmeddelande 2024-03-05

Vem gynnas egentligen av utvecklingen av det smarta hemmet? Forskare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, undersöker nu den snabbt växande trenden utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det treåriga forskningsprojektet utförs av SEED, Avdelningen för Strategiska Hållbarhetsstudier på KTH och finansieras av Energimyndigheten.

För vem utformas styrningen av våra smarta hem? 

Vem gynnas egentligen av smart teknik och ökad automatisering i hemmen? Forskare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, undersöker nu den snabbt växande trenden runt automatisering av elanvändning utifrån ett normkritiskt perspektiv. Motorn i projektet är att arbeta fram designprototyper. Grunden för det är att genomföra fältstudier i hem runtom i Sverige, vilket är kärnan i projektet, och syftar till att undersöka samband mellan användandet av smart teknik och fördelningen av vardagssysslor och beslut i hemmen. 
- Det behövs mer forskning som gestaltar alternativ till rådande narrativ runt smart teknik. Här finns en klyfta mellan forskning som lyfter kritik och rådande samhällsdebatt. Projektet avser minska den klyftan, berättar Loove Broms, projektledare och designforskare på KTH. Genom spekulativ design och ett normkritiskt perspektiv ska ett antal prototyper tas fram som synliggör och utmanar de idéer och traditionella tankar som vi har om elanvändning i hemmen. Projektet strävar efter att lyfta dessa komplexa frågor till samhällsdiskussionen och erbjuda alternativa berättelser och så småningom lösningar som bättre passar den tid vi lever i och möter de energiutmaningar som vi står inför. 
- Det här projektet ska ge oss konkret kunskap om teknologins roll i vardagslivet och har potential att påverka energiomställningen på en samhällsnivå. Genom att lyfta frågor kring hur människor upplever och förstår smart teknik i sina hem kan vi bättre bygga för och anpassa automatiseringen av elförsörjningen, säger Hedvig Kjellström, professor vid avdelningen för robotik, perception och lärande, vid KTH. Projektet sträcker sig fram till sommaren 2026 inom programmet Framtidens elsystem och genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp från KTH bestående av Dr. Loove Broms, Docent Cecilia Katzeff, Dr. Karin Ehrnberger samt en doktorand. Deltagande företag är bland andra Ellevio och Ngenic och som stöd i genomförandet deltar Add Gender och Innovation Leadership Group, vilka har lång erfarenhet av praktiskt förändringsarbete inom jämställdhet och hållbarhet. 

Projektet sträcker sig från 2023 till sommaren 2026 och finansieras av Energimyndigheten med 7, 6 miljoner kronor i programmet Framtidens elsystem: https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/elsystem/framtidens-elsystem/

Läs mer om projektet och om avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) här: https://www.kth.se/seed/om/seed-nyheter/for-vem-utformas-styrningen-av-vara-smarta-hem-1.1322024

Projektgrupp: Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp från KTH bestående av Dr. Loove Broms, Docent Cecilia Katzeff, Dr. Karin Ehrnberger samt en doktorand. Deltagande företag är bland andra Ellevio och Ngenic och som stöd i genomförandet deltar Add Gender och Innovation Leadership Group, vilka har lång erfarenhet av praktiskt förändringsarbete inom jämställdhet och hållbarhet.  

Referensgruppen består av: 
Agneta Persson, Anthises och koordinator av nätverket BeSmå
Thomas Björkström, VD Konsumenternas Energimarknadsbyrå
Mattias Ahlstedt, energi och klimatrådgivare Region Dalarna
Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik vid Södertörns högskola
Pernilla Hagbert, forskare i urbana och regionala studier KTH
Sara Renström, forskare i design och hållbarhet, RISE

Kontaktperson: Loove Broms, projektledare och designforskare på KTH, mejl: loove@kth.se